Tredje...

 

ståndpunkten.....

 var ett sätt att på 1950-talet förhålla sig till kalla kriget.

Förespråkarna för den tredje ståndpunkten inkluderade författare och intellektuella som Karl Vennberg, Artur Lundkvist och Werner Aspenström. Andra författare och skribenter som Eyvind Johnson, Vilhelm Moberg och inte minst Herbert Tingsten var kritiker. 

Idag tycker jag vi hamnat i samma läge, oförmågan att se saker från två sidor, allt blir antingen eller så jag vill behålla min egna "tredje ståndpunkt".

Det finns ingen möjlighet i världen att försvara  Belarus och  Aleksandr Lukasjenkos handlande i flygkapningen, men innan man tar till alla brösttoner måste man också medge att det var fel av Österrike att plocka ner planet man trodde Snowden var med på. Citat:

"Misstanken om att Edward Snowden fanns med på ett plan från Moskva fick flera länder att stänga sina luftrum. Planet, med Bolivias president Evo Morales ombord, tvingades ned i Österrike vilket fick Bolivia att protestera kraftfullt."

ROMAN PROTASEVICH som greps i Minsk och som svensk media alltid kallas journalist lär enligt andra källor vara en hängiven nationalist/nazist, jag vet inte men vill inte bara bli matad med information från en sida i som man gör i svensk mediabevakning.

Lyssnade på Aftonbladets "Höjd Beredskap" en pod från deras ledarredaktion med Anders Lindberg som redaktör, blir skrämd av krigsretoriken.

Vill vi ha, eller skall vi förbereda oss för krig?

Om Ryssland utövar påtryckning på Belarus, vad gör då inte USA på oss?

Vi får inte köpa franska luftvärnsrobotar eller skriva på dokument mot kärnvapennedrustning!

Hur var det Jesus sa?

Grandet i nästans öga kontra bjälken i det egna.

Bilder på Roman Protasevich från Ukraina.