när, eller hur...
framtidståget kommer att gå nu efter valet, inte mycket för mig att bry eller grubbla över.
(Påminner den högra försäljaren om en ung Grundberg(?)
som paddla i Göta Kanal)
Passade på att bli sjuk några dagar, hustrun misstänker corona, jag en vanligt hederlig bonnförkylning, som avhållit mig från tre arbetsdagar.
Om jag ändå skulle kommentera valet så tycker jag hela valrörelsen blivit ett geschäft för media och valstrateger.
Alldeles för mycket utfrågningar och debatter på låtsas.
Återgå till hederliga partiledardebatter med en ordförande som håller koll på tiden. Där är jag och f.d. generaldirektören för SJ och Moderatledaren Ulf Adelson överens.
Politik är en överenskommelse mellan medborgaren och staten om vem som gör vad.
Jag vill vara helt fri så ge fan i mina skattepengar.
Jag betalar skatt men vill ha hjälp när jag behöver.
Däremellan går det att "förhandla" och lägga in värderingar typ: Den rike behöver uppmuntran i sin strävan (belöning/pengar) den fattige piska så hen inser betydelsen av arbete och att inget är gratis.
En lite, kanske sjuk tanke i mitt huvud om förhållande stat/individ -pengar/skatt. Vi skriker som grisar när staten tar våra pengar men-
med kriget i Ukraina (helt fel, det var Putin som angrep) i bakgrunden som ingen verkar vilja ha eller vill se ett slut på så tänker jag på mödrar i de båda länderna.
Jag/vi har förlorat två barn- undrar hur jag tänkt om staten tagit dom ?
I ett meningslöst offer för prestige?
För floskler om rätt eller fel?
Tror att sorg alltid är större för kvinnor som varit så nära under 9 månader som en man aldrig kan vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar