onsdag 17 december 2025

Äre över nu.....

eller ska man ro vidare.... 

kanske ta det med ro?

Firat 80-årsdagen i tre om inte fyra dagar mest med barn och barnbarn, blivit uppvaktad mer än vad jag förtjänar, nästan i gränslandet till fjäsk.

Om det föreligger en skillnad på att bli 80 och på andra jämna högtidsdagar är svaret onekligen: JA! 
Bland gubbsen tillhör man en mindre krets.                 I den stora (om)världen lämnat gemenskapen med 8,2 miljarder människor för att inrymmas i kretsen av 150 miljoner +80.

Helt klart är att det yttre skvallrar om åren som gått. Jag  vaknar varje morgon med tacksamhet över de gener jag ärvt och även lusten till livet.
      Mina äldre systrar blev 80+ och 83 år, min bror drabbades av en hjärntumör och ett inte allt för hälsosamt leverne. (spriten)  han gick bort alldeles för tidig  Får väl i första hand gå in för besegra systrarna i glädjen av att leva. 

När man numera lyssnar på influensers och medverkande i Sommar/Vinter i SR P1 så är det så mycket tjat och tjafs om elände de vänt ut och in på.  Popp snören under trettio som löst livets kriser och gåtor.
  Ser man på tiden som en siffra med lite eftertanke, så är tio framåt nått man hoppar över.                        För den dagen man fyllde 60 år var igår!'

Om man har intresse av att dra gråtvalsen, gnälla, klaga tycka synd om, så kan man väl dra till med taskig bardom (inte sant)  boende på en bakgård i ruckelkvarter på norr. 
Öronunge med tjatande äldre syrror att man skulle plugga för man var "begåvad". 
Själv väl medveten om sitt ointresse med en för den tiden ovanligt gamla föräldrar, farsan var 52 år morsan 38 vid min tillblivelse. Att plugga var inte gratis på den tiden. 
En mor som blev lite för förtjust i rödvin under mina tonår, när det kunde var pinsamt att ta hem kompisar. (Fan vad mycket Egri Oxblod jag tömt i slasken).

Ut i arbetslivet när det fanns hur mycket industrijobb som helst för den som ville. 
Blev ingen dansmaskin till både storasysters och eget förtret utan en "träbock", varken nu eller i ungdomen, utan som folk var mest. 
Drack "grogg" och minns mellanölets inträde, var nog för gammal för att bli nyfiken på hasch och knark. (Aldrig prövat senare heller)
Idrottsintresse, lumpen gift på den tiden unga killars drömmar var ett fast kneg, en just tjej,  Volvo Amazon en trea i Hageby med färg TV och barskåp. 
Blev gift två:a på norr 2 barn, senare skild omgift, far till tre barn ytterligare. Mist en baby och en 40-årig son, Två av fem. 7 barnbarn.

Knegat på utan större bekymmer aldrig arbetslös bara uppsagd en gång som aldrig fullbordades. Flyttat och bott på landet under barnens uppväxt. Fick avsluta yrkeskarriärens sista 10 år med pendlande till Stockholm som en pånyttfödelse där jag stortrivdes med ett flertal spännande projekt. 
Haft tur med att kunna bidra med arbete till familjens egna byggande.

Sammanfattat ett helt vanligt "hederligt" liv, (inget i straffregistret).
Kallar mig själv lycklig då jag fått så mycket kärlek av de som stått mig närmast, även i barndomen och numera av barnbarnen som jag hoppas kunna följa ytterligare några steg på deras väg framåt i livet. 
Inte bry sig för mycket om småkrämpor utan inse att kroppen skall användas så länge det går, den är till för att arbeta. 
Lusten till livet är så stor så jag kan inte fatta alla de som anammar den rådande krigsretoriken och sänder vapen till Ukraina för att de skall dö "för vår frihet".  Finner ingen frihet som jag skulle "vilja dö för".
Kung, land, Gud eller ens pressfriheten på kvällstidningarnas löpsedlar.


 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar