Tur man är....

 på väg mot ?

Något man varken kan bestämma eller välja själv.

Ser mig omkring och lyssnar sporadiskt på det som kallas media idag, förstår inte att en enkel folkskolegrabb som jag känner mig som en spränglärd universitet professor när jag lyssnar på våra partiledare och nyheterna i radio/TV,

Vad gjorde dom under skoltiden? 

Frågan gäller både politiker och journalister.

I Expressen partiledardebatt fick alla åtta frågan om de var beredda att: "Dö för Sverige i krig"?

Även de vars föräldrar flytt från krig och elände tillhörde de villigas skara.

Är inte POLITIKERS uppgift att undvika KRIG?

De "får" våra slantar för att vi litar på att de som klokast i flocken är de som skall skydda oss och värna oss mot krig, missväxt och andra faror.

I krigsromantikens land har man ÖVAT på massbegravning i kyrkan och arméns regi!

Min far sa vid ett tillfälle om sin egen hädanfärd att han inte brydde sig med orden:

"Det skiter ja i, för ingen kommer tillåta mig ligga och lukta".

Vart har de som brukar kallas intellektuella tagit vägen? Birger Schlaug, Göran Greider  och viss mån Lena Andersson har försökt, men alla andra?

Akademiledamöterna? Finns kvar humanister och fredsvänner där?

Politiker? Det äldre S-gardet, Ferm, Göran Person, Pierre Schori, mfl, är de tystade och nedtryckta i partiet?

Sten Andersson en fd. partisekreterare som dundrade: "Stoppa Bamse! Inga mer kanoner till Indien". 

Vi byggde ( minns inte om det var under BPA eller Peabtiden) SAAB fabrik, betald av staten till Wallenberg för att de skulle bygga Fairchild och sluta med krigsflygplan.)

 Vi skulle inte tjäna pengar på krig!

Det stora S-Partiet var kända för sina "stridbara" freds ivrande  kvinnor, Maj-Britt Theorin, Alva Myrdal Nobels  fredspristagare 1982. Inga Thorsson. 

Nu pläderar även Jonas Sjöstedt för krig och vapen!

Hur var nu Internationalen?

 Till krigets slaktande vi dragits,

vi mejats ned i jämna led.
För furstars lögner har vi slagits,
nu vill vi skapa evig fred.
Om de oss driver, dessa kanibaler,
mot våra grannar än en gång,
vi skjuter våra generaler

och sjunger broderskapets sång. 

Avslutningsvis:

Visst skulle det bli bra om vi sålde ut våra järnvägar och ökade konkurrensen!