Kallt och varmt....

 på olika sätt.  

Stötte på en vinterbadare, kunde inte annat en betrakta modet eller dårskapen...

Inget för gubben att ta efter numera, minns den enda gången med rysningar jag vinterbadade med kläder och skridskor på fötterna!

Övergår till värme.

Hustrun och jag gick över Matteus kyrkans gårdsplan och vår väg korsades av en lite flicka med ursprung från ett annat land i 9-10 årsåldern, inget mer med det utan hon gick fortare än oss några kvarter bort mot Sandgatan då hon stannade vände sig om och sa:

" Va fina ni är"!

?????

"Du är ju också fin"

En karamell vi kunnat suga på i några av dessa grådagar utan sol.

 

Kommer idag att hålla tummarna för Ebba Andersson som tillsammans med laget utförde en bragd i skidstafetten och som kanske kan ta fem-milen idag.

Hade hon varit en fotbollspelare hade hon troligen legat kvar än idag skyllt på en baksida.

Apropå fotboll såg jag en halvlek IFK-Sandviken i Cupen och blev inte inte imponerad, vad jag såg så involveras målvakten mer i passningsspelet bakåt med högt utgångsläge? 

Pratas om Fransson och Dagerstål igen? Backa in i framtiden?

Hoppas jag har fel.

Även pysslat med lite hantverk under veckan.

 

Söker balans....

i  mitt liv...

Trodde i söndags att jag kunde beträda stålskodd fot som i ungdomen...

  Men Gud vad jag bedrog mig!

Balansen fanns inte kvar trots att jag själv ansett mig vara en god skridskoåkare, kanske mer meriterad som ishockeyspelare än som rugby dito.

Gjorde två mål i ÖF puckens skolturnerings final mot Hagaskolan som vi förlorade med 5-2 och majen bjöd på macka och läsk på Björkdungens Café efteråt.

Att jag tappat beror troligen på att jag balanserat på slak lina i över 50 år för att hålla hustrun på gott humör.

Inget varar för evigt.

Ägnade mig åt långfärds åkning fram till att jag gick genom isen på Ensjön, blev en tankeställare i efterhand på all dårskap jag ägnade mig  åt i ensamhet på Kolmårdens sjöar. 

I dag och denna vinter är skärgården frusen så de lyckliga som kan når Kupan och åker typ Gryt /Arkösund.

Pysslar med lite byggjobb bara för att:

Blir nästan stressad i OS-tider- 

Byggt igen ett dörrhål i min dotter och svågers hus och trivs, drömmer om allt som har med hantverk att göra. Gillar arbetslinjen till max.

Vad är vi annars till för?

Hittade en perfekt såg på järnaffären, kombinerad med klyv och kap, den skulle man haft när vi byggde kv: Dörren på början på sextiotalet 8 våningar i två hus där varje list var gjorda av Hasse och mig, Finns det någon som vet vad som menas med "förskuren" såg? 

Vad man använde klippsik i koppar till?

Skall väl inte raljera om gamla tider då vi åkte cykel till jobbet och inte behövde oroa oss om P-böter för hantverkare bilar.

************************************************

Hoppar allt vad politik heter för som man säger: NU,

Kommer med en tidig spaning:

Nästa regering blir en ren S ministär med Magdalena Andersson efter en massa talmansrundor för "landets bästa och ansvarstagande.

Ett tips till?

IFK blir ett bottenlag i super Ettan!

Umarell minnen ......

 som flykt från verkligheten....

Vad vore livet utan kranar som lyfter våra bördor på riktigt?

Festligast var när Lodbrok befann sig i Mälaren och kunde passa på att lyfta bort "min" byggkran.

På kv. Täppan (näst sista bilden) fick "vi"

Tung Hantering lossa bultarna från fundamentet bila bort så man kunde lägga dit såpade glidplåtar, balansera kranen och med hjälp av domkrafter hasa den 30/40 cm som den stod fel i förhållande till blivande balkar i husstommen. 

Jag var oskyldig till felet, fick vara med och lära mig. Projektledare kallas det väl idag.

På den nedre är en ung kolega och jag ute och vandrar på kranarmen mest för skojs skull.

Lättare att titta bakåt i tiden och bläddra i bilder än leva i nuet och lyssna på de aktiva som nu skall skapa framtiden. 

Undrar om inte vi som började i branschen på 60-talet har "roffat åt oss" den bästa perioden som byggare?

Inte bara möten, prat, prat, kontrollplan, prat, prat, HR, prat, prat, kontrollplan. HR, prat, prat, analyser, skyddsronder, prat, prat, lönesamtal, prat. planeringsmöten, utvecklingssamtal och mera prat. 

Man har lagt ner miljoner på den sk. Ostlänken utan att ha kommit till en enda "blåkopia" ännu.

Ser fram mot att om allt går som det ska bygga en vägg nästa vecka där det åtgår 4 gipsskivor två osb några reglar, eventuellt "tjafs tjata" med någon bygghandlare, återigen förföras över dagens unga skuttar som verkar ha tid att stå vid kaffeautomaten hur länge som helst äta gratis småkakor och låta rotavdraget betala!

Ett minne...

 från Stockholm...

Pysslar i dessa skit-väders-tider med rensning av bilder som man sparat på olika ställen. 

Inte utan resultat, här följer ett:

Mannen på bilden heter Christos och är grek, han  tillhörde vänstern när statskuppen skedde 1967 och Grekland blev en militärdiktatur.

 Som många andra lämnade han allt och kom till Sverige och fick jobb i sitt yrke som smed i Mönsterås där det pågick ett bygge av ett stort pappersbruk. Under flera år levde han barackliv med andra knegare, streta på, levde billigt och isolerat för att kunna skicka hem pengar till familjen vars liv under de 7 år som diktaturen varade hade det knapert.

Efter några år avslutades jobbet och han sökte sig till Stockholm och fick arbete därstädes. Det var nu som problemet dök upp:

Han kunde inte svenska! 

Språket han lärt sig och pratade var Finska!

Enligt de uppgifter jag hört var han då Socialdemokratisk ledamot i Landstinget.

Nedan den finaste utmärkelse jag fått i arbetslivet:

Utsedd till riddare och beskyddare av knegarna på arbetsplatsen. ( Kallad korven, därav sköldmärket)

En otroligt farlig arbetsplats

Lämnar nutiden för denna gång, bättre med minnen: om det inte var bättre så var det roligare!