Första Maj!
Världens viktigaste fråga idag är freden.
Längtan efter fred har nog aldrig varit starkare än nu. Vi ser dagligen ondskan och eländet på TV. I sin förtvivlan sträcker människor upp sina händer vid taggtrådsstängslen och ropar: Vi vill ha fred! Barnen i Irak och Syrien ropar i sin förtvivlan: Vi vill leva där det råder fred.
Världen behöver länder som står utanför de militära allianserna och som envist står upp för fredliga lösningar på krig och konflikter. Jag vill att Sverige skall vara ett sådant land.
Sveriges varumärke på den internationella arenan skall vara fred. Med Olof Palme-linjen som var fredsförhandlingar; fredssamtal, medling och diplomati. Vi måste göra allt för att förhindra våldsåtgärder och krig, som bara leder till svårläkta sår och revanschlust som sitter i för generationer. Det är lätt att starta krig. Det är betydligt svårare att få slut på krig. Det finns det många exempel på världen över. Nordkorea är ett exempel. Afghanistan ett annat. Mellersta Östern ett tredje exempel.
Afghanistankriget skulle bli fredens krig, sa man. Ett rättfärdigt krig, fyllde man på med. Ett så kallat rättfärdigt krig var enligt kyrkofäderna ett av Gud godkänt krig. Afghanistankriget bekräftar sanningen att krig inte leder till fred. Femton års krig har varken lett till fred eller till bättre levnadsförhållanden för människorna i Afghanistan. Tvärtom. Det mesta har blivit sämre. Inte minst kvinnornas situation är mer katastrofal idag än före kriget. De allierades krig har stärkt terrorister och fundamentalister.
Kriget har lett till tiotusentals dödade afghaner, flera hundratusen sårade och miljoner på flykt från sina hem och sitt land. Vi har tusentals flyende afghanska ungdomar runt om i Sverige som bevis på det elände som nu råder i Afghanistan.
Det svenska krigsäventyret i Afghanistan är ett sorgligt kapitel i Sveriges historia. En sak är helt klar: Sverige hade inte i Afghanistan att göra!
Alliansfrihet och neutralitet har tjänat oss väl i över 200 år. Alliansfrihet och neutralitet har hållit oss utanför krig. Sverige har byggt upp en stolt tradition av fred.
Varför skall vi lämna detta? Varför skall vi slänga över bord det som varit och är till fördel för Sverige och Sveriges folk?
Den svenska regeringens linje idag är att Sverige skall inte gå med i militäralliansen Nato. Sverige skall fortsätta att vara militärt alliansfritt! Denna linje förpliktar att Sverige talar samma språk och i samma tonläge både till USA och Ryssland om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Om vi inte gör det så är vi inte neutrala eller militärt alliansfria. Vi måste vara lika tydliga och konsekventa både mot öst och väst.
Mer än någon annan gång har vi sett FN:s oförmåga att åstadkomma fred och försoning. FN måste restaureras och bli vägledande för fredsinitiativ. Så är det inte idag. FN av idag är handlingsförlamat. Men FN är den enda världsarena som världen har. Det betyder att vi måste slå vakt om FN! Men det betyder inte, att vi inte får kritisera FN. FN måste kritiseras för bristen på handlande. FN behöver både granskas och kritiseras.
EU, som vi en gång drömde om som en fredens organisation, talar allt oftare enbart om militära lösningar och om önskemålet om en egen stark militär apparat. EU måste restaureras så att EU börjar att arbeta för freden. Det är EU:s uppgift att värna freden och bygga broar mellan väst och öst! EU bör försöka få in Ryssland som medlem av gemenskapen.
Naturligtvis skall vi ha goda och vänskapliga relationer med USA. Men detta får inte hindra oss från att ha goda och vänskapliga relationer också med Ryssland. Det betyder självklart inte någon acceptans av Rysslands aggressivitet eller brott mot folkrätten. Eller undfallenhet mot en stormakt.
Men vi måste inse att Ryssland är ett av Sveriges grannländer. Och en del av Östersjöområdet. Sverige har ett långsiktigt intresse av att Ryssland utvecklas till ett land med stabila demokratiska institutioner som vill samarbeta med sina grannar och övriga länder i Europa. Isolering och utfrysning av stater är en mycket farlig väg. Det leder bara till hot om våld.
Sverige har en skyldighet att åstadkomma fredliga kontakter i vårt närområde genom besöksutbyte, handel och turism. Att människor från alla länder kommer närmare varandra.
Men det är vi själva som skall bestämma. Beslut om vårt försvar och säkerhet skall fattas i Stockholm och inte i Bryssel, London, New York eller i Moskva.
Genom neutralitet och militär alliansfrihet kan vi arbeta för freden. Det är farligt om världens folk börjar tro att krig och dödande är enda lösningen på motsättningar och konflikter. Att krig är något naturligt. Vi är på väg dit. Det är farligt om fredsansträngningar kommer först i andra hand. Därför måste vi tala mer om freden och ifrågasätta militära lösningar. Vi måste föra ut budskapet om att freden, samförståndet och humanismen är lösningar som bygger en framtid och en fredlig värld. Det är fred, en anständig resursfördelning som ger trygghet och en möjlighet till ett värdigt liv för alla, utbildning och kultur som skapar fred.
En viktig lärdom av krig är att fattigdom och nöd, okunnighet och analfabetism inte kan bombas bort. Det går inte att besegra självmordsbombare genom att bomba sönder deras byar och hem. Det går inte att bomba bort hatet. Barn och ungdomar i fattigdom och misär måste få en framtid. Det är alternativet till krig. Därför måste de bakomliggande sociala och ekonomiska orsakerna kämpas ner. Inte de människor som är de felaktiga systemens slavar och offer.
Det är farligt för en nations mentala hälsa, om vi inte reagerar motondskan, mot våldet, mot krigets råhet och mot mänsklig förnedring. Det är farligt om likgiltigheten och passiviteten tar överhand. Det är farligt om vi inte engagerar oss. Alva Myrdal, som jag träffade ofta, brukade säga, att det är ovärdigt att vara passiv.
Freden måste ha ett djup. Att freden blir en del av oss själva. Freden måste i varje människa komma inifrån. Fred hör samman med humanism och kärlek. Fred och godhet hör också ihop. Utan godhet, kärlek, kultur och
humanism går det inte att bygga hållbara broar mellan länder och folk. Det måste finnas både djup och samhörighet i vänskaps- och grannrelationer.
Ärkebiskopen em KG Hammar har sagt: ”Fridsamma människor, människor med fred på insidan, bygger fred”. En annan av mina vänner, författarinnan Elin Wägner, talade ständigt om freden.
Socialdemokratins mål är att uppnå det goda samhället. Det är viktigt att vi har en vision för framtiden. Drömmar och visioner är viktiga i en människas liv. Drömmar och visioner håller människan vid liv. Ett idélöst och stillastående samhälle är ett farligt samhälle.
Men det goda samhället ligger långt bort från dagens samhälle med stora klyftor och orättvisor.
Vi lever i en tid när skumraskaffärer, fiffel och girighet tar en allt större plats. Så mycket pengar som möjligt i plånboken har liksom blivit en religion.
Tiotusentals ungdomar mellan 16 och 24 år står idag utanför allting. De finns liksom inte. De står utanför arbetsmarknaden, de går inte i skolan, de finns inte på arbetsförmedlingen. Vilken framtid tror ni att dessa ungdomar har?
Jag har inte mött någon far eller mor, morfar eller mormor, farmor eller farfar som inte vill att det skall gå bra för deras barn och barnbarn i skolan och senare i livet. Förstår ni vad det innebär för ett barn att inte klara skolan?
Skolans demokratisering är nog det finaste som jag har fått vara med om i mitt liv. Men jag känner sorg över förfallet i dagens skola på många håll. Många elever lämnar skolan utan tillräckliga baskunskaper. Det får vi absolut inte acceptera.
Folkbildning och det livslånga lärandet blir därför viktigt både för enskilda människor liksom för hela samhället. Det är aldrig för sent. Studiecirklar är en fin form för gemenskap och lärande. Tag därför kontakt med ABF redan i morgon.
Klyftan växer inte bara mellan dem som har jobb och dem som är arbetslösa. Klyftan växer också mellan stad och land. Den verklighet som vi möter idag är:
Storstads- och universitetsregionerna växer så det knakar. Stockholms län ökar sin befolkning med uppemot 40–50 000 personer om året. Det är nästan ett helt Ljungby varje halvår.
Det fordras utvecklingsprogram i miljardklassen för att möta den negativa utvecklingen. Efter andra världskriget satsade USA på en så kallad Marshallplan för att rädda Europa. Idag behöver vi i Sverige en egen Marshallplan för att rädda landsbygden och det öppna landskapet.
Men det går att rädda regionerna utanför storstäder och universitetsorter. Men det fordras en genomtänkt och djärv regionalpolitik.
Nu gäller det framtiden för landsbygden och det öppna landskapet. Landsbygden och det öppna landskapet har ett egenvärde för Sverige och Sveriges folk. Dessutom baseras en stor del av den för Sverige betydelsefulla och framgångsrika turistnäringen på landets landsbygd. Vi måste ta en ideologisk diskussion om storstaden och landsbygden. Den gäller Sveriges framtid. Blir vi lyckligare av att landsbygden och småorterna försvinner? Blir vi lyckligare av att Stockholm, Göteborg och Malmö växer ännu mer? Den frågan måste vi ställa oss.
Nu är stress den vanligaste orsaken till utbrändhet, ohälsa och sjukskrivning. Svenska folket äter alltmer antidepressiva mediciner. Droganvändningen och sömntablettätande ökar. Jag talar inte om äldre utan om yngre och medelålders. Stressen och utbrändheten går ner i åldrarna. Försäkringskassans besked för några dagar sedan visar att det är kvinnor i 30-årsåldern son är värst drabbade. Detta är en allvarlig signal. Något har gått snett. Vi kan inte bygga våra liv och vår framtid på mer piller och fler sjukskrivningar.
Helt säkert beror mycket på dåliga arbetsmiljöer. Många människor tar idag ordentligt med stryk av hårda arbetsvillkor och dåliga arbetsmiljöer. Men det går inte att bara skylla de alarmerande siffrorna på detta. Det vore en för enkel väg att försöka komma till rätta med ohälsans gigantiska problem. Att likt strutsen stoppa huvudet i sanden löser inte de grundläggande problemen. Men tillvaron är mer än arbetslivet. Hur det är ställt utanför huset där man arbetar påverkar naturligtvis också hälsan och välbefinnandet. Människans hela livssituation måste in i bilden.
Vårt sätt att leva har drastiskt förändrats. Vad är det som har hänt? Tempot i samhället har blivit uppskruvat. Samhällsklimatet har blivit hårdare. Mycket i tillvaron har blivit hastighetsfixerat. Det gäller att hinna med så mycket som möjligt. Jag har hört talas om arbetsplatser, där man har avvecklat kafferasten. Man hann inte med den. I stället springer man numera ner till kaffeautomaten och skyndar iväg med pappersmuggen. Tillbaka till datorn. Men kafferasten är ju viktig för den sociala samvaron med arbetskamraterna. Ibland behöver också hjärnan koppla av. Ingen orkar med hur mycket som helst. Både kropp och psyke tar stryk.
En gång i tiden hette det: ”Åtta timmars arbete. Åtta timmars fritid. Åtta timmars vila”. Men efter 100 år av formidabel utveckling verkar frågan om fördelning mellan arbetstid, fritid och vilotid på något sätt vara tillbaka på ruta ett igen. Många orkar inte med vare sig arbetet, fritiden eller vilan. Det är här jag vill föra in landsbygden och det öppna landskapet i bilden.
Vad är det som ligger bakom att ohälsan ökar. Kanske har vi bortsett ifrån naturen och kulturen. Kanske har vi bortsett ifrån att det ideella föreningslivet ger gemenskap, trivsel och sammanhållning mellan människor. Vi har förlorat en del av detta. Mötesplatser är viktiga. Byalag, föreläsningsföreningar, hembygdsföreningar, Folkets Hus och bygdegårdsföreningar är viktiga mötesplatser. Sådana föreningar och lokala utvecklingsgrupper står nära människorna. De arbetar med frågor som folk känner samhörighet med. Här i Ljungby har kommunen satsat på mötesplatser för alla Ljungbybor i stadens Magasin. Det är ett fint initiativ som jag vill hylla er för.
Vi får inte isolera oss i slutna rum året runt med våra datorer. Bredband, hur snillrika de än är, kan inte förmedla känslor, umgänge och samhörighet. Vi måste träffas och umgås.
Jag tror att varje människa behöver uppleva stillheten och tystnaden. Och då och då i kroppen och själen ta in det vackra i naturen som motkraft till rastlösheten, till att ständigt vara på gång och rusa från det ena till det andra. Utan att hinna stanna upp, reflektera, tänka efter, fantisera och drömma. Jag tror att det är viktigt för varje människa att hon lever i samklang med årstiderna, med naturens kretslopp. Naturupplevelser gör livet rikare.
Klyftan växer också mellan löntagare och pensionärer. Lön och pension ska beskattas lika. Pensionärerna ska inte straffbeskattas. Pension är i grunden uppskjuten lön för redan utfört arbete. Regeringen har nyligen tagit ett beslut om att minska klyftan. Det är bra. Men det fordras mer.
På bara 100 år har medellivslängden i Sverige ökat med över 25 år. Det beror på medicinska framsteg, men också på att vi bor bättre, äter näringsriktig mat och har bättre arbetsförhållanden. Det är en fantastisk framgång för vårt välfärdssamhälle och för en socialdemokratisk välfärdspolitik. För bara några årtionden sedan kunde man räkna med fem, kanske tio friska år efter pensioneringen. Nu ligger för de flesta ett helt nytt liv framför – efter pensioneringen.
Från min uppväxttid i Berg norr om Växjö minns jag följande äldreregler:
- vid 50 år fick man silverkryckan
- vid 60 år kom korgstolen
- vid 70 år en betald gravplats på kyrkogården
Det var då! Nu är läget ett annat.
De som nu går i pension ”mitt i livet” tar med sig en aktiv livsstil in i pensioneringen. De som går i pension har många innehållsrika år framför sig. De kommer att resa, vara starka konsumenter och intresserade av att bo bra. Och både växa och utvecklas som människor. Man kan säga att ett nytt liv – liv nummer 2 – börjar!
Men många äldre befinner sig på livets skuggsida på grund av sjukdom efter ett tungt arbetsliv. De har naturligtvis också rätt till ett bra liv. Vi möts ibland av hemska rapporter om undernärda äldre och vanvård av patienter på vårdhem och äldreboenden. För ett par veckor sedan kom en rapport från Socialstyrelsen om att nästan 40 000 människor inom äldreomsorgen lider av undernäring. Det är skamligt att det är så. Misskötsel av äldre är en förolämpning mot de äldre. Men också en förolämpning av det goda samhället.
För mig är trygghet och sjukvård en ideologisk fråga, som har med människovärdet att göra. Varje människa, också de äldre, har rätt till en bra vård och omsorg! En god vård av äldre är ett av våra viktigaste krav denna första maj. Det kravet viker vi inte ifrån.
Jag vill göra ett litet tillägg med en uppmaning till alla. Om fallolyckorna.
– En pensionär faller var femte minut dygnet runt.
– Förra året fallskadades över 101 000 personer över 65 år så svårt att de tvingats att uppsöka sjukhus. Över 1 600 av dem skadades så svårt att de avled av fallet.
Mitt råd till äldre smålänningar, skåningar och hallänningar som jag ser i publiken är:
– Sätt upp stänger runt om i huset och i lägenheten att hålla er i.
– Inga lösa mattor i köket.
– Inga hala, små gulliga, gula mattor vid sängen.
Detta var ett råd i all välmening.
Aldrig någonsin har så många människor brutit upp från en gemenskap till en annan och ny gemenskap. Vi håller på att bli en värld av människor som flyttar eller tvingas att flytta. Vi möter människor som för med sig något nytt och som samtidigt får något nytt. Jorden krymper och gränser kommer att suddas ut. Så ser vår framtid ut. Vare sig vi vill det eller inte.
I Sverige finns idag många olika nationaliteter, som talar upp emot 200 olika språk. Närmare en och en halv miljon människor i vårt land är födda utomlands. Ytterligare 800 000 människor har invandrarbakgrund genom att de är födda av en eller två utomlands födda föräldrar. En fjärdedel av Sveriges befolkning hade invandrarbakgrund, till och med före den senaste stora flyktinginvandringen till vårt land. Sverige idag är således inte bara svenskar, som är födda här. Sverige är också invandrade svenskar. Detta faktum kan vi aldrig bortse ifrån! De blir nu en del av Sverige. De blir medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som de som är födda här. Vi ger dem våra rättigheter. Men de måste till fullo inse att de också har skyldigheter. Samma skyldigheter som de svenskfödda medborgarna har.
Det finns inga undantag. Alla som kommer hit måste acceptera våra lagar och regler. Den som inte gör det får inte stanna i vårt land. Extrema uppfattningar, som hotar rättssamhället, trygghet och människovärde har ingen plats i Sverige.
Till slut:
Alla människor vill ha något att se fram emot, att tro på, att arbeta för. Utan drömmar och visioner blir det ingen bra framtid. Vårt samhälle blir sämre om vi lever idélöst. Utan rättvisa blir det heller inget bra samhälle.
Socialdemokratins vision om framtiden bygger på värderingar om frihet, rättvisa och solidaritet. Det är dessa tre begrepp som ska bära oss in i framtiden.
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där människor tar väl hand om varandra. Det är idéerna om alla människors lika värde som skiljer oss från de konservativa idéerna och de extrema uppfattningarna. Sverige blir ett bättre land att leva i om solidaritet och rättvisa råder. Trygga människor ger ett tryggt samhälle. I ett tryggt samhälle minskar våldet. Vi måste komma till rätta med våldet mot kvinnor och de många våldtäkterna. De är en stor skam för vårt land.
Ett gott samhälle bygger på rättvisa, på humanism och på kultur. På jämställdhet mellan män och kvinnor. På internationell solidaritet. Fritt från rasism och främlingsfientlighet. Jag vill se att humanismen, kulturen och kärleken får större plats i vårt land. Kulturen förmedlar så mycket av värme och värdighet.
Det är med dessa idéer och värderingar som vi socialdemokrater vill erövra och bygga framtidens Sverige. Idéer och värderingar som vi vill gå in i framtiden med.
Tack för att ni har lyssnat på mig
Anmärkning. – Detta tal hölls av Thage G Peterson, före detta statsråd och riksdagens talman, i Ljungby den 1 maj 2017.
