Till flydda tider återgår......*

mina tanke än så gärna.......

Mig vinkar från förflutna år
så mången vänlig ** stjärna.



Lyssnade på debatt från Almedalen, en sida vill ha fasta jobb och trygghet, andra sidan anser att trygghet är en rörlig arbetsmarknad speciellt för ungdom så de kan välja och vraka.

När jag var ung, strax efter att förbränningsmotorn och vevgrammofonen blivit var mans egendom fanns hur mycket jobb som helst.
Vi lämnade skolan vid 14-15:års åldern med en arbetsbok i hand (tror det stod längd och vikt i den så vi inte var för klena). Rådet från de som sysslade med yrkesvägledning var:
 Bli inte en hoppjerka (stanna, stå ut och håll käft) och undvik att hoppa i galen tunna!

Jag provade på en hel del branscher :
'Schas jobb i Konsum, fiskaffär (blev duktig på att filea sill), ellager, kontors vaktmästarassistent (längre titelar inom tjänstemannasektorn)

Min första konflikt på arbetsmarknaden var på ett snickeri jag jobba på.Det drevs av två bröder (en snäll och en idiot) tillsammans med deras gamla farsa.
Lönedagarna var ingen glädje, för att få mina 50kr/veckan fick man en föreläsning om vad dyra vi anställda (2st) var och hur dålig lönsamheten var, virkespriser och maskiner blev bara dyrare och dyrare för att inte tala om elen.

Som granne hade vi Jurells brädgård vars personal var anslutna till Träindustriarbetarförbundet de hade en facklig jobbare som påverkade mig att gå med i facket och därigenom blev jag informerad om att det fanns två avtal, ett avtal för "övrig" arbetare vars ungdomslöner låg högre än de lärlingsavtal som fanns. Min arbetsgivare ville se mig som lärling, jag ville vara "övrig arbetare" för min arbetsgivare kunde inte erbjuda en komplett lärlingsutbildning.
 Limningar, betsningar och många maskiner saknades i vårt snickeri för att kunna bli maskinsnickare.

Ännu idag kan jag känna rysningar när jag tänker på den strid och tjafs det blev för att jag gick  med i facket. (50-80  öre timmen i olika intervaller)

Som tur var kom jag över till byggnads med en reglerad lärlingsutbildning och ett starkt fack bakom ryggen under utbildningstiden tills man stod på egna ben.

Att jag senare "bytte sida" och fick Svenska Byggnadsarbetareförbund som "fiende" är en annan historia.

* Johan Ludvig Runeberg
** Läs: Facklig.