Skärgård på....

lite olika sätt......

Hustrun och jag brukar lägga i hos fru Larsson (?) i Tyreslöt, en dam i mogen ålder som levererar kanoter till dem som behöver. Hon har själv paddlat i sina yngre dar och älskar att hålla reda på oss i skärgården, oavsett om det nybörjare eller vana paddlare (och Tyskar förstås).
Hon lovprisar våra Lisor och gör mig både stolt och glad över att äga kanoternas Rolls- Royce.
Hon gillar om man lämnar telefonnummer och en resplan, denna gång var vi så tidiga att även tuppen sov så hustrun lämnade ett SMS.
Är så kul att träffa människor som älskar det de sysslar med och bjuder på mycket av sig själva.

Detta är inloppet till Harstena när vi lämnade efter en fika , vad vi kunde se fans det tre båtplatser för stora "skepp".
Vi mötte minst 7 stycken som det går att räkna till på bilden som var på på väg in, den ena vräkigare än den andra.

Bortsett från lyxbåtarna var det mysigt att gå omkring på ön, vad jag förstår går det att åka med Öst-götatrafiken ut på månadskort och bada på andra sidan ön, gångavstånd eller äta på en restaurang som bjöd på en meny av anka och fisksoppa.

Paddlade runt hela ön just bara för att!

En skönhet som slår det mesta av vad man kan få se, tänk om man kunde segla!


Över till vad jag avskyr, dessa d--la vattenskotrar, ett otyg som inte har någon vettig funktion att fylla, bara bortskämda ungar utan sjövett som lever bus.

Dessutom undrar jag varför motor och segelbåtar har som vana att lägga till vid de utmärkta torrdassen? (på kartan)
Vi med mindre båtar få  köra naturmetoden.

Såg en säl som kom upp för att andas, det ger en annan känsla på deras vatten.
Även havsörn vid fyra tillfällen, en gång skrämde vi upp den på nära håll.

Havet utanför Harstena ger en helt annan känsla och lite begrepp om sin egen litenhet.

På hemvägen fikade vi på Uvmarö, ett relativt nytt ställe dit man flyttat en lada från Herrborum och byggt om till restaurang. Det är ett familjeföretag med ett skärgårds-
jordbruk i botten och beten på 40 öar.
De tillhandahåller fårskinn och kalvdito från egna djur tillika kött.
De räknar med att fixa bröllop och andra stora fester.
Blev impad av verksamheten med hamn och allt.
Trots allt kanske byggnaden mest.

Får väl beställa min 100-årsfest där!

Borde i sanningens namn erkänna att jag plurrade med min telefon i handen när jag skulle övrtyga hustrun om var vi var.
 Tredje telefonen jag har som inte gillar att bada.
Denna gång kanske den överlever är lite ränder här och där!

Tacksam för varje tur så länge det går, blir stelare i kroppen för varje år!