måndag 1 januari 2018

"Glöm den snö....




som föll i fjol..."


Står det i en hurtig visa som jag har glömt texten på, tror det var att man skall släppa in lite sol....
Nå, det började så fint med ett snöfall efter nyårspromenaden så marken lyste vit inför tolvslaget.
Idag var det åter till det vardagliga slasket och surhumöret.
Under förmiddagens promenad kommenterade jag en dam som går mycket i Folkparken med en vinthund, damen är smal och går fort. Mitt påstående om att hundar påminner om dess ägare kunde inte hustrun lämna därhän utan kommentaren:
"Du borde köpa en bulldogg tjock och argsint".

 Så varför inte fortsätta på det temat:
Knäppa konstruktörer som lägger golvet i blivande butiker under gatunivån i en backe.
Undrar hur mycket vatten de får in i butiken om det blir en snörik vinter med snösmältning ovan för ett istäcke. Tror inte det räcker med en snöfylld acodränränna.
Mer grinighet.
Lider med byggarna som får se fasader målade innan byggstaketet och markjobben blivit klara.
Känner bara ilska mot dessa klottrade ungdomar. Inför lagar om avhuggning av händer om de åker fast.
 Lyssnade på ett nyårstal före nyårspromenaden igår av en i mina ögon ung människa vars tal var föredömligt kort men ändå.
Hon är långdistanslöperska  och har satt upp en
"måltid" på sin dörr som hon skall nå.
Hon undrade vad som skall stå på vår
"dörrlapp" inför nästa år.
Blir lite skeptisk till alla som ropar ut att:
"Man kan om man vill, sätta målet högt, det gäller att kämpa, tro på sig själv, planera sin karriär, våga nå målen".
Kanske att hustrun och jag skall känna oss misslyckade som inte planerat "karriär" eller "kämpat mot sjukdom eller livets sorger".
Vi har tagit de utmaningar som funits på det som kallas livets väg varefter de kommit och det är väl detsom får gälla i fortsättningen också.
Ett nyårslöfte?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar