På konsert......

......ENSAM

 

 

Hustrun på eget håll........

Dusch och rakning med en öl som sällskap ....
vad skall jag ha på mig?
Kostym, kavaj, eller tröja. Snyggskor eller promenadskor?
Problemen staplar upp sig , en wirre eller gingrogg? Kanske en calvados?

Till sist...... efter mycken ångest blev det grova skor, tröja och gingrogg!
Biljett, telefon, nycklar kissa ytterligare två gånger kommer gubben iväg!

Sent ute får gå fort som, ja ni vet vem, kommer fram trots allt fram i god tid efter en snabb promenad genomsvettig, har plats på rad 10 mitt i salongen, alla måste resa sig , vilken sida skall man vända till?  väljer framsidan och när jag kommer halvvägs erinrar jag mig:  "ja ni vet vem" (återigen)   det luktar väl sprit om mig!

Sjunker ner på min plats med blossande kinder och svetten rinnande på ryggen, min bänkgranne är ju en typisk magerdal som min lumparkompis Nilsove, han lyckades inte få fram en svettdroppe ens i en bastu. Bänkgrannen hade skjorta, slips, väst och kavaj!

Orkestern intog sina platser, jag kollade laguppställningen, de börjar kännas som vänner numera.
cellisten som sitter så riktigt och övar fingerställningar i pausar hade bytt plats, den långe "basketspelaren" var med, förre konsertmästaren var inte med, ej heller altviolinisten som bor på Karlshovsvägen.

Sen intog hon scenen ALENA BAEVA




Det enda gemensamma vi har är  skönheten!

Att det gick att få så mycket ljud ur en violin,  att fingrar som löper likt lärkvingar kan framtvinga  så vackra toner, allt ifrån ett piskrapp till en mjukhet som mina barnbarns kinder när man pussar på dem. Samspelet med en orkester blir som "laget " Zlatan spelar i. Under 40 minuter var jag i en värd som jag inte visste fans!
Jag är ingen "musikmänniska", förstår eller kan inget, men utan, vad vore vi då?


Vore min hustru musiker skulle hon aldrig behöva hacka lök!